Tabell 4: Kontrollrutiner immunhematologi
Typ av kontroll |
Frekvens: Manuell metod |
Frekvens: Automatiserad metod |
Kommentar |
Ankomstkontroll av reagens från tillverkare, ny batch och ny leverans | Vid ankomst | Vid ankomst | Relevant kontroll skall utföras vid ankomst.
Reagens för typning av ABO och RhD:
Övriga reagens:
|
Beredningskontroll:
egna testerytrocyter |
Vid beredning | Vid beredning | Förväxlingskontroll, suspensionsstyrka (EVF) |
Stabilitetskontroll: egna testerytrocyter |
Minst en gång per vecka | Minst en gång per vecka | Positiv kontroll: ”Svag” antikropp som ger maximalt ++ reaktioner.
Anti-Fya rekommenderas. |
Blodgruppering och antikroppsscreening |
|||
Metodkontroll
blodgruppering |
Vid manuell gruppering i serie ska metodkontroll inkluderas i varje serie. | Minst vid uppstart av instrument och alltid vid byte av reagens. | En känd A RhD neg/pos och en känd B RhD neg/pos ska användas |
Metodkontroll antikroppsscreening | Positiv kontroll minst en gång/dag
Negativ kontroll behöver ej utföras |
Positiv kontroll minst vid uppstart av instrument och vid byte av testerytrocyter
Negativ kontroll behöver ej utföras |
Antikroppsspecificiteter bör väljas så att varje screeningscell ger förväntat positivt och negativt resultat |
Antikroppsidentifiering |
|||
IAT-LISS | Enligt lokala rutiner | Metodkontroll minst
1 g/vecka |
|
IAT-PEG | Varje laboration eller enligt lokal dokumenterad rutin | Ej tillämpligt | Positiv kontroll som kräver PEG för att visa förstärkt reaktivitet |
Med enzymteknik | Varje laboration eller enligt lokal dokumenterad rutin | Ej tillämpligt | Positiv kontroll som kräver enzym för att visa förstärkt reaktivitet |
Kontroll med autologa erytrocyter | Vid genomgående positiva reaktioner i aktuell metod | Vid genomgående positiva reaktioner i automatiserad antikroppsidentifiering | Plasma och autologa erytrocyter testas med samma metod som gett genomgående positiva reaktioner |
Fenotypsbestämning |
|||
Vid rörteknik | Varje laboration | Positiv kontroll: Testerytrocyt som har antigenet och det antitetiska antigenet.
Negativ kontroll: Testerytrocyt som saknar antigenet |
|
När reagens tillsätts i t.ex. mikrokolonn | Enligt leverantörens anvisning, och dokumenterad lokal rutin | Minst enligt tillverkarens rekommendationer, och dokumenterad lokal rutin | |
Reagens tillsatta av tillverkaren | Enligt leverantörens anvisning, och dokumenterad lokal rutin | Minst enligt tillverkarens rekommendationer, och dokumenterad lokal rutin | |
Titerbestämning |
|||
Kontroll vid titerbestämning | Prov med känd titer analyseras parallellt vid varje laboration eller enligt lokal dokumenterad rutin | Enligt tillverkarens rekommendationer.
Metodkontroll minst 1g/vecka |
|
DAT och IAT |
|||
Kontroll vid DAT mikrokolonn | Vid positiv reaktion: Som negativ kontroll analyseras autologa erytrocyter mot aktuellt diluent (kontrollbrunn) | Vid positiv reaktion: Som negativ kontroll analyseras autologa erytrocyter mot aktuellt diluent (kontrollbrunn) | |
Kontroll vid IAT och DAT med rörteknik | Varje laboration | Ej tillämpligt | Till rör med negativ reaktion sätts sensibiliserade kontrollerytrocyter |
Förenlighetsprövning |
|||
Metodkontroll förenlighetsprövning (A, B, ev. D, och screeningsceller) | Enligt lokala rutiner. | Vid uppstart av instrument och vid byte av reagens. | En känd A RhD neg/pos och en känd B RhD neg/pos ska användas
Antikroppsspecificiteter bör väljas så att varje screeningscell ger förväntat positivt och negativt resultat |