Till innehåll

Läkemedel vid blodgivning

Uppdaterad 2026-08-19

Instruktion om hur läkemedelslistan ska användas

  1. I första hand ska orsaken till medicineringen klarläggas. Överväg om orsaken till läkemedelsbehandlingen gör blodgivning olämpligt. Permanent eller tillfälligt?
  2. Om orsaken till behandling inte är ett hinder för blodgivning: kontrollera läkemedlets ATC-kod och slå upp i läkemedelslistan nedan. Blodgivaren kan godkännas för givning om vare sig behandlingsindikation eller läkemedel enligt listan utgör hinder.
    För ATC-kod: Gå in på www.fass.se, klicka i rutan ”Vårdgivare”. Skriv in läkemedelsnamnet i sökrutan, klicka sök, klicka på läkemedlet i listan som visas och där visas ATC-koden som består av sju tecken (bokstäver och siffror). Observera – när läkemedelslistan ger färre än sju tecken i ATC-koden, gäller listans regler för alla läkemedel vars ATC-kod börjar med dessa tecken. Skriv därför inte in alla sju tecken för läkemedlet utan börja med huvudgruppens tecken.
  3. Listan gäller pågående medicinering. För vissa läkemedel krävs uppehåll även efter avslutat behandling. Tiden för uppehåll efter sista dos finns då specificerad i listan. För läkemedel där plasma inte ska användas till patient gäller detta även under eventuell uppehållstid efteråt.
  4. Vissa läkemedel kan påverka blodgivarens förmåga att cirkulatoriskt kompensera volymsförlusten vid blodgivning, och blodgivaren bör då ha varit insatt på stabil dos en angiven period för att undvika givarkomplikationer.
  5. Gravida kvinnor och ofödda eller nyfödda barn ska vid blodtransfusion inte utsättas för läkemedel med för dem potentiellt skadlig påverkan. Läkemedel finns huvudsakligen i plasma och enbart mycket små mängder finns kvar i erytrocytsuspensionen. För att inte förlora blodgivare kan givare med sådana läkemedel godkännas för blodgivning men rutiner ska finnas som tillser att plasman inte går till ovanstående patienter. För blodcentraler som deltar i Samverkande blodcentraler (SBS) går det att använda nationell styrkod K01 ”Plasma ej till patient” som även ger spärr vid komponentproduktion. Blodcentraler som inte använder styrkod K01 ska ha dokumenterade lokala rutiner för att förhindra att plasman går till dessa patienter.
  6. Blodcentralens läkare kan göra undantag från läkemedelslistans rekommendation på ”Plasma ej till patient” vid speciella tillfällen, t.ex. vid riktad givning av trombocyter där mottagaren är känd och risk för teratogen biverkan inte föreligger, eller vid trombocytaferes med teknik där plasma utgör en mindre del av förvaringslösningen.
  7. Avregistrerade läkemedel bör bedömas av blodcentralens läkare då orsaken till varför läkemedlet avregistrerades kan påverka bedömningen.
  8. Vid oklarhet fråga blodcentralens läkare.

Läkemedelsstudier

Blodgivare som deltar i läkemedelsstudie bör ej ge blod men undantag kan göras av blodcentralens läkare. Blodgivare som har deltagit i läkemedelsstudie bör ha en tids uppehåll efter avslutad studie. Tidsintervallet avgörs av blodcentralens läkare, men givaren kan också ha fått besked om intervall från studiedokument då blodgivning inte är tillåten.

Licenspreparat (står ej i FASS)

Grundregeln är att licenspreparat inte är godkända, kontakta blodcentralens läkare för beslut.

Observera att för följande licenspreparat gäller minsta uppehåll:

  •  Antisera (t.ex. ormbett) och antikroppspreparat (t.ex. moderna läkemedel med monoklonala antikroppar) uppehåll 6 månader efter sista dos
  • Roaccutane® (isotretinoin) uppehåll 4 veckor efter sista dos
  • Toctino® (alitretionin) uppehåll 4 veckor efter sista dos
  • Puvamet® (methoxsalen) uppehåll 1 dygn efter sista dos

Internetapotek

Läkemedel inhandlade på internetapotek godkända av Läkemedelsverket bedöms på samma sätt som läkemedel inhandlade på fysiskt apotek. För internetapotek – webhandlare godkända av Läkemedelsverket hittas i listan https://lakemedelsverket.se/ovriga-sidor/eu-logotyp-vidimering/#A00005

 Läkemedel inhandlade i utlandet eller via utländskt internetapotek

  • Läkemedel inhandlade inom EU/EES* och där läkemedlet eller läkemedlets aktiva substans finns i FASS (t.ex. Alvedon köpt i Finland, Viagra köpt i Spanien) ska bedömas på samma sätt som läkemedel inhandlade i Sverige.
  • Läkemedel inhandlade inom EU/EES* och där läkemedlet eller läkemedlets aktiva substans inte finns i FASS  ska ha uppehåll minst 2 veckor efter sista dos, längre uppehåll i vissa fall om läkemedlet eller motsvarande aktiva substans finns i läkemedelslistan och har längre uppehåll.
  • Läkemedel inhandlade utanför EU/EES* och där läkemedlet och läkemedlets aktiva substans finns i FASS (t.ex. penicillin köpt på resa i Thailand) ska ha uppehåll minst 2 veckor efter sista dos, längre uppehåll i vissa fall om läkemedlet eller motsvarande aktiva substans finns i läkemedelslistan och har längre uppehåll.
  • Läkemedel inhandlade utanför EU/EES* och där läkemedlet eller läkemedlets aktiva substans inte finns med i FASS kräver individuell bedömning.

Observera:

  • Acitretin (Soritane®, Neotigason®): uppehåll tre år
  • Etretinat (Tegison®, Tigason®): permanent avstängning

*EU/EES = EU + Island, Liechtenstein och Norge. Samma regler gäller även för Schweiz och Storbritannien.

Naturläkemedel och växtbaserade läkemedel

Naturläkemedel har sin aktiva komponent från djurriket, till skillnad från Växtbaserade läkemedel och Traditionella växtbaserade läkemedel. Dessa tre grupper finns i FASS med ATC-kod och bedöms då enligt läkemedelslistans ATC-kodslista.

För Naturläkemedel och Växtbaserade läkemedel bedömer Läkemedelsverket kvalitet, säkerhet och effekt innan preparaten godkänns för försäljning. För Traditionella växtbaserade läkemedel bedömer Läkemedelsverket kvalitet och säkerhet i ett förenklat registreringsförfarande.
För de preparat från naturen som inte har ATC-kod har vi inget regelverk att följa.

Lista Läkemedel vid blodgivning