Författare: Helena Lindblom, Magnus Nordström, Cecilia Pardi, Jill Storry, Isabella Visuri och Aseel Alshamari
Publicerad: 2026-04-09
Immunhematologi beskriver underliggande principer för pretransfusionstestning och omfattar blodgruppsbestämning (ABO/RhD), antikroppsscreening och identifiering, förenlighetsprövning, titrering och utvidgad fenotypning. Immunhematologiska (även kallade blodgruppsserologiska) undersökningar baserade på hemagglutination kan utföras med kolonnagglutination, rörteknik eller på plattor. Genomisk teknik kan användas för bestämning av antigen när hemagglutinationsteknik inte är lämplig. Se också Tabell: NPU/SWE-koder för immunhematologi analyser.
Vid provtagning ska riktlinjerna i gällande föreskrifter om transfusion av blodkomponenter från Socialstyrelsen avseende såväl märkning av rör och remiss som identitetskontroll följas, SOSFS 2009:29.
Om namn saknas såsom vid okänd identitet, skyddad identitet eller hos ett nyfött barn, ska rör och remiss märkas enligt lokal rutin eller med:
Om namn ändras, t.ex. efter giftermål eller ett nyfött barn som initialt fått moderns efternamn sedan ändras till faderns, kan namnet ändras i bloddatasystemet efter kontroll av personnummer/unikt nummer mot befolkningsregistret. För spårbarhet i bloddatasystemet mellan ett tillfälligt unikt nummer och ett personnummer (t.ex. koppling), kan uppgifter i patientjournalsystemet alternativt ett signerat underlag från provtagaren (t.ex. remiss) där både det unika numret och personnumret framgår, användas.
För blodgruppering rekommenderas prov med EDTA-tillsats. För automatiserad blodgruppering och antikroppsscreening/-identifiering är detta ett krav. Vid manuell blodgruppering kan prov utan tillsats accepteras då bestämning av ABO-antikroppar och antikroppsscreening/-identifiering kan utföras såväl på plasma som på serum. Fortsättningsvis anges endast plasma.
Blodgrupperingsreagens ska vara CE-märkta enligt enligt EU förordning 2017/746 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Rutiner för kravspecifikation vid inköp och validering av reagens ska finnas.
Fenotypningsreagens för vanligt undersökta blodgruppsantigen, inklusive C, E, c, e, K, k, M, N, S, s, Fya, Fyb, Jka, Jkb ska vara CE-märkta enligt EU förordning 2017/746 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Rutiner för kravspecifikation vid inköp och validering av reagens ska finnas. Alla andra fenotypningsreagens bör vara CE-märkta om möjligt.
Hantering såsom infrysning, tining och förvaring i tinat tillstånd av testerytrocyter ska valideras/verifieras. Se även Läkemedelsverkets nationella rekommendationer avseende egenframställda testerytrocyter enligt IVDR.
Som testerytrocyter för plasmagruppering ska A1- respektive B-erytrocyter väljas.
Testerytrocyternas A1- och B-antigen ska vara bestämda på två vid olika tillfällen tagna prov.
Hållbarheten för erytrocytsuspension i isoton koksaltlösning eller LISS är två dygn vid 2-8ºC. Vid användning av CE-märkta förvaringslösningar gäller tillverkarens anvisningar. Förvaring på andra sätt måste valideras.
Immunhematologiska tester utförs i regel med kolonnagglutination, rörteknik eller på plattor. Alla tekniker ger tillräcklig känslighet men rörteknik kan vara svår att avläsa och rekommenderas inte som rutinmetod för blodgruppering och antikroppsscreening/-identifiering. Mikroplattor är bäst anpassade till automatiserade metoder men kan även användas manuellt. Kolonnagglutination har blivit en standardteknik för manuella immunhematologiska tester. Kolonnen innehåller gel eller glaskulor (gelkort/kassetter) som används som storleksfilter för agglutinat. Kolonnerna kan vara förfyllda med blodgrupperings- eller fenotypningsreagens, eller med anti-IgG alternativt bredspektrigt AHG (anti-IgG + anti-C3d).
Se Tabell: Övriga tekniker vid antikroppsidentifiering för övriga tekniker som kan vara till nytta vid antikroppsidentifiering.
Gelkort/kassetter och mikroplattor ska förvaras enligt leverantörens anvisningar. Se Tabell: Kontrollrutiner immunhematologi.
Alla ändringar i metoder ska valideras och dokumenteras.
I helautomatiserade instrument är hela proceduren från inläsning av prov och reagens till avläsning av resultat automatiserad. Testerna utförs oftast i mikrokolonnsystem eller mikrotiterplattor.
Med semiautomatiserade system avses vanligen pipetteringsrobotar där mikrokolonnreagens eller mikrotiterplattor efter pipettering manuellt flyttas till centrifug och avläsningsinstrument.
Automatiserade system har en ökad säkerhet jämfört med manuella rutiner. Den ökade säkerheten består i att förväxlingsrisken av prov och reagens är minskad och att avläsning och gradering av reaktioner är standardiserad. Reagens i duplikat är inte nödvändig. En person kan svara för både laboration och godkännande av resultaten.
Dataprogram som används i instrumentet och för överföring till och från bloddatasystemet ska vara godkända och validerade för ändamålet. Vid uppgradering av dataprogram ska adekvat revalidering/verifiering göras. Det ska finnas dokumenterade rutiner för back-up av analysresultat. Dataprogram ska vara CE-märka enligt EU förordning (EU 2017/745).
Manuell resultatregistrering i bloddatasystemet av blodgrupperingar ska utföras av två olika personer. Fenotypningar av blodgivare bör göras av två olika personer eller två gånger. I en akut situation kan resultat av fenotypning av erytrocytenheter registreras av en person. Resultatregistrering av fenotypningar av patienter kan göras av en person.
Interna och externa kvalitetskontroller används för att kvalitetssäkra undersökningsmetoder och regelbundet utvärdera, övervaka och förbättra processerna. Se Tabellen Kontrollrutiner immunhematologi och Kontrollrutiner molekylärbiologiska analyser för en sammanfattning av alla kontroller vid immunhematologiska analyser.
Alla bör om möjligt delta i externa kvalitetskontrollprogram motsvarande den egna verksamhetens omfattning med syfte att säkerställa metodöverensstämmelse mellan flera laboratorier.
Om externt kontrollprogram inte finns att tillgå kan minst tre laboratorier organisera utbyte av provmaterial.
Interna kontroller är alla kontroller som utförs inom den egna verksamheten med syfte att nå en hög bestämningssäkerhet.
| NPU/SWE-kod | Förkortad svensk IFCC/IUPAC-definition | Måttenhet | Rekommenderat rapportnamn | Kommentar |
| Blodgruppering | ||||
| NPU60301 | B—Erytrocyt-antigen;kategori(ABO RhD;lista;proc) | Blodgruppering | ||
| NPU01945 | Erc(B)—Erytrocyt-antigen;kategori(ABO RhD;proc) | Erc(B)—Blgr ABO RhD | ||
| NPU26690 | P—Erytrocyt(ej ABO)-antikropp;arb konc(proc) | P—Erytrocyt-ak screen | ||
| SWE05068 | Erc(B)—Erytrocyt-antigen;kategori(ABO RhD;utan plasmagruppering;proc) | Erytrocytgruppering | T.ex. spädbarnsgruppering eller akutgruppering | |
| NPU26678 | Erc(B)—Erytrocyt-antigen;kategori(ABO RhD;verif;proc) | Erc(B)—Blgr ABO RhD ktrl | Kontrollgruppering | |
| Förenlighetsprövning | ||||
| NPU60302 | B—Erytrocyt-ak;förenlighet(Erc;donationsID;lista;proc) | Förenlighetsprövning | ||
| NPU21406 | B—förenlighet(elekt);utgång(dat o kl;proc) | B—BAS-test | ||
| NPU21913 | P—Erytrocyt-ak;förenlighet(Erc;donationsID;proc) | MG-test | ||
| NPU26696 | Erytrocyt-ak(P)—förenlighet;utgång(dat o kl;proc) | Prov för MG giltig tom | BK(S)-test | |
| Antikroppar | ||||
| NPU21747 | P—Erytrocyt-ak;arb konc(lista) | Erytrocyt-ak undersökning | ||
| NPU20496 | P—Erytrocyt D-ak;arb konc(37°C;proc) | P—anti-D | ||
| NPU26688 | P—Erytrocyt-okänd-antikropp;arb konc(37°C;proc) | P—Erytrocyt-okänd-ak | Ospecifika eller ej bestämbara fynd | |
| NPU26691 | P—Erytrocyt auto-ak;kategori | P—Erytrocyt auto-ak | ||
| SWE05552 | P—Erytrocyt-ak;egensk(proc) | P—Erytrocyt-ak, bedömning | Utlåtande i fritext | |
| NPU21328 | P—HPA-antikropp;arb konc(lista;proc) | P—HPA-ak (lista) | ||
| NPU21329 | P—HPA-1a-antikropp;arb konc(proc) | P—HPA-1a-ak | ||
| NPU21764 | P—HNA-antikropp;arb konc(lista;proc) | P—HNA-ak (lista) | ||
| NPU21769 | P—HNA-3a-antikropp;arb konc(proc) | P—HNA-3a-ak | ||
| Titrering | ||||
| NPU26765 | P—Erytrocyt-ak;arb subst konc(lista;proc) | Erytrocytantikropp titer | ||
| NPU20947 | P—Erytrocyt D-ak;arb subst konc(20°C;proc) | (pde) | P—anti-D 20°C | |
| NPU20948 | P—Erytrocyt D-ak;arb subst konc(37°C;proc) | (pde) | P—anti-D | |
| NPU57468 | P—Erytrocyt A-ak och erytrocyt B-ak;arb subst konc(lista;proc) | Titer anti-A, anti-B | ||
| NPU20880 | P—Erytrocyt A-ak;arb subst konc(20°C;proc) | (pde) | P—anti-A 20°C | |
| NPU20879 | P—Erytrocyt A-ak;arb subst konc(37°C;proc) | (pde) | P—anti-A | |
| NPU20889 | P—Erytrocyt B-ak;arb subst konc(20°C;proc) | (pde) | P—anti-B 20°C | |
| NPU20890 | P—Erytrocyt B-ak;arb subst konc(37°C;proc) | (pde) | P—anti-B | |
| Fenotypning | ||||
| NPU20200 | Erc(B)—Erytrocyt-antigen;arb ant(lista;proc) | Erytrocytantigen lista | ||
| NPU21917 | Erc(B)—Erytrocyt D-ag;arb ant(proc) | Erc(B)—Blgr-ag D | ||
| NPU57742 | Erc(B)—Erytrocyt partiellt D-ag;arb ant(proc) | Erc(B)—Blgr-ag partiell D | ||
| NPU21341 | Trc(B)—HPA-antigen;arb ant(lista;proc) | Trc(B)—HPA-ag (lista) | ||
| NPU21342 | Trc(B)—HPA-1a-antigen;arb ant(proc) | Trc(B)—HPA-1a-ag | ||
| (koder för HNA-antigen saknas på svenska) | ||||
| Genotypning | ||||
| NPU27386 | DNA(P)—RHD-gen;arb inneh(proc) | Fetal RHD | Fetal RHD-screening | |
| NPU61133 | DNA(spec)—ABO-gen;kategori(proc) | DNA—ABO-gen | ||
| NPU61131 | DNA(spec)—ACKR1-gen;kategori(proc) | DNA—ACKR1-gen | ||
| NPU61128 | DNA(spec)—GYPA-gen;kategori(proc) | DNA—GYPA-gen | ||
| NPU61129 | DNA(spec)—GYPB-gen;kategori(proc) | DNA—GYPB-gen | ||
| NPU61130 | DNA(spec)—KEL-gen;kategori(proc) | DNA—KEL-gen | ||
| NPU61126 | DNA(spec)—RHCE-gen;kategori(proc) | DNA—RHCE-gen | ||
| NPU61127 | DNA(spec)—RHD-gen;kategori(proc) | DNA—RHD-gen | ||
| NPU61132 | DNA(spec)—SLC14A1-gen;kategori(proc) | DNA—SLC14A1-gen | ||
| NPU19305 | DNA(spec)—RHD-gen;ent ant(0 1 2) | DNA—RHD-gen | RHD-zygositet | |
| DAT | ||||
| NPU20024 | Erc(B)—Komplement+immunglobulin;arb ant(lista;proc) | DAT | ||
| NPU20025 | Erc(B)—Komplement+immunglobulin;arb ant(proc) | Erc(B)—DAT kompl+Ig | Polyspecifik DAT | |
| NPU04070 | Erc(B)—Immunglobulin G;arb ant(proc) | Erc(B)—DAT IgG | ||
| NPU20027 | Erc(B)—Komplement C3d;arb ant(proc) | Erc(B)—DAT C3d | ||
| NPU26800 | Erc(B)—Komplement C3c;arb ant(proc) | Erc(B)—DAT C3c | ||
| NPU20028 | Erc(B)—Immunglobuli A;arb ant(proc) | Erc(B)—DAT IgA | ||
| NPU20034 | Erc(B)—Immunglobulin M;arb ant(proc) | Erc(B)—DAT IgM | ||
| Övrigt | ||||
| NPU01966 | P—Hemolysin, bifasisk;arb konc(proc) | Donath-Landsteiner test | ||
| NPU01714 | P—Köldagglutinin;arb konc(proc) | P—Köldagglutinin | ||
| NPU08070 | P—Köldagglutinin;arb subst konc(proc) | (pde) | P—Köldagglutinin | Titer |
| SWE05554 | Erc(B)—Th-antigen;arb ant(proc) | Ery(B)—Th-ag | ||
| NPU61085 | Erc(B)—Thomsen-Friedenreich-antigen;arb ant(proc) | Ery(B)—T-ag | ||
| SWE05553 | Erc(B)—Tk-antigen;arb ant(proc) | Ery(B)—Tk-ag | ||
| NPU61086 | Erc(B)—Tn-antigen;arb ant(proc) | Ery(B)—Tn-ag | ||
| SWE05555 | Erc(B)—Tx-antigen;arb ant(proc) | Ery(B)—Tx-ag | ||
| System | Antigenuppsättning | Förkortning | Minsta antal testerytrocyter |
| Rh | D+C+c−E−e+ | *R1R1 | 1 |
| D+C−c+E+e− | *R2R2 | 1 | |
| Kell | K+k+ | 1 | |
| K−k+ | 1 | ||
| Duffy | Fy(a+b−) | 1 | |
| Fy(a−b+) | 1 | ||
| Kidd | Jk(a+b−) | 1 | |
| Jk(a−b+) | 1 | ||
| MNS | #S+ | 1 | |
| #s+ | 1 | ||
| M+ | 1 | ||
| N+ | 1 |
Cw, Kpa och Lua bör vara representerade.
*Zygositet på RHD bör bekräftas genomiskt.
#= testerytrocyter som saknar det antitetiska antigenet bör väljas.
| System | Antigenuppsättning | Förkortning | Minsta antal paneltesterytrocyter |
| Rh | D+C+c−E−e+ | *R1R1 | 1 |
| D+C+CW+c−E−e+ | *R1wR1 | 1 | |
| D+C−c+E+e− | *R2R2 | 1 | |
| D−C+c+E−e+ | r′r | 1 | |
| D−C−c+E+e+ | r″r | 1 | |
| D−C−c+E−e+ | rr | 3 | |
| Kell | K+k+ | 2 | |
| K−k+ | 1 | ||
| Duffy | Fy(a+b−) | 1 | |
| Fy(a−b+) | 1 | ||
| Kidd | Jk(a+b−) | 1 | |
| Jk(a−b+) | 1 | ||
| MNS | S+s− | 1 | |
| S−s+ | 1 | ||
| M+N− | 1 | ||
| M−N+ | 1 |
Cw, Kpa och Lua bör vara representerade.
*Zygositet på RHD bör bekräftas genomiskt.
| Teknik/Princip | Indikation |
| 37 oC: Celler och plasma värms innan de blandas | Används för att eliminera antikroppar av köldtyp |
| Låg temperatur: Inkubering 4-20 oC, direkt agglutination | Används för att upptäcka erytrocytantikroppar med lågt temperaturoptimum, då dessa ger ospecifika reaktioner med rutinteknik, oftast erytrocytantikroppar av IgM-typ |
| Rörteknik (IAT/direkt agglutination) | Används för att identifiera förekomst av myntrullar Kan vara till hjälp med svaga autoantikroppar för att utesluta alloantikroppar utan att adsorbera patientens plasma Används även med svaga köldantikroppar |
| IAT/enzym, enzymbehandlade testerytrocyter (papain/ficin) | Används för att förstärka svaga Rh- och Kidd-antikroppar *Används även för att utreda förekomst av flera specificiteter av antikroppar då t. ex. MNS och Fya/Fyb blodgruppsantigen förstörs av papain och ficin. |
| IAT/enzym, enzymbehandlade testerytrocyter (trypsin/chymotrypsin) | *Används för att utreda specificitet hos sällsynta antikroppar. |
| Neutralisering av patientplasma med pool av plasma från blodgivare | Används vid misstanke om erytrocytantikroppar mot antigen inom blodgruppssystemen Chido/Rodgers och Lewis (kliniskt ej betydelsefulla, antigenen finns lösligt i plasma) |
| Neutralisering av patientplasma med kommersiell substans | Används vid misstanke om erytrocytantikroppar mot antigen inom blodgruppssystemet Lewis, samt mot P1 (kliniskt ej betydelsefulla, antigenen finns lösligt i plasma) Obs: andra lösliga proteiner finns, t.ex. Knops, Yt, Lutheran, CD38 som kan vara till nytta både vid antikroppsidentifiering och när antikroppar har fastställts för att utesluta andra antikroppar av klinisk betydelse |
| PEG lösning | Används som tillsats för att förstärka svaga IgG-antikroppar |
| Eluering | Eluering av antikroppar från DAT-positiva erytrocyter kan användas till: Utredning av hemolytisk transfusionsreaktion Utredning av hemolytisk sjukdom hos nyfödd Utredning av oklar DAT-positivitet Rening av antikroppar från en blandning |
| Auto-/alloadsorption | Används för att ta bort autoantikroppar från patientplasma för vidare utredning Kan användas för att utreda anti-G Kan användas vid en utredning av multipla antikroppar eller antikroppar mot ett högfrekvensantigen |
| DTT behandling av erytrocyter (200 mM) | Används vid utredning av patienter som behandlas med anti-CD38 (behandling vid myelom). *Kan användas vid utredning vid misstanke om erytrocytantikroppar mot högfrekvent antigen då det förstör bl. a. Kell och Lutheran blodgruppsantigen. |
| DTT behandling av plasma (10 mM) | Används för att förstöra antikroppar av IgM-klass och att diskriminera mellan IgG och IgM komponent av en antikroppspecificitet, t.ex. anti-A, -B eller anti-M |
| Användning av navelsträngsceller | Används för att identifiera köldantikroppar Kan användas vid utredning av patienter som behandlas med anti-CD38 (behandling vid myelom) |
| Anti-IgG utan IgG4-specificitet | Kan användas vid misstanke om erytrocytantikroppar mot JMH, Yta (som oftast är IgG4-antikroppar). Kan användas vid utredning av patienter som behandlas med anti-CD47 (behandling vid malignitet) av subklass IgG4. |
* Se även Tabell: Effekt av olika enzymer och DTT-behandling på blodgruppssystem och vissa högfrekventa antigen i Immunhematologiska analyser
| Typ av kontroll | Frekvens: Manuell metod | Frekvens: Automatiserad metod | Kommentar |
| Ankomstkontroll av reagens från tillverkare, ny batch och ny leverans | Vid ankomst | Vid ankomst | Relevant kontroll skall utföras vid ankomst.
Reagens för typning av ABO och RhD:
|
| Beredningskontroll: egna testerytrocyter | Vid beredning | Vid beredning | Förväxlingskontroll, suspensionsstyrka (EVF) |
| Stabilitetskontroll: egna testerytrocyter | Minst en gång per vecka | Minst en gång per vecka | Positiv kontroll: ”Svag” antikropp som ger maximalt ++ reaktioner. Anti-Fya rekommenderas. |
| Blodgruppering och antikroppsscreening | |||
| Metodkontroll blodgruppering | Vid manuell gruppering i serie ska metodkontroll inkluderas i varje serie. | Minst vid uppstart av instrument och alltid vid byte av reagens. | En känd A RhD neg/pos och en känd B RhD neg/pos ska användas |
| Metodkontroll antikroppsscreening | Positiv kontroll minst en gång/dag Negativ kontroll behöver ej utföras | Positiv kontroll minst vid uppstart av instrument och vid byte av testerytrocyter Negativ kontroll behöver ej utföras | Antikroppsspecificiteter bör väljas så att varje screeningscell ger förväntat positivt och negativt resultat |
| Antikroppsidentifiering | |||
| IAT-LISS | Enligt lokala rutiner | Metodkontroll minst 1 g/vecka | |
| IAT-PEG | Varje laboration eller enligt lokal dokumenterad rutin | Ej tillämpligt | Positiv kontroll som kräver PEG för att visa förstärkt reaktivitet |
| Med enzymteknik | Varje laboration eller enligt lokal dokumenterad rutin | Ej tillämpligt | Positiv kontroll som kräver enzym för att visa förstärkt reaktivitet |
| Kontroll med autologa erytrocyter | Vid genomgående positiva reaktioner i aktuell metod | Vid genomgående positiva reaktioner i automatiserad antikroppsidentifiering | Plasma och autologa erytrocyter testas med samma metod som gett genomgående positiva reaktioner |
| Fenotypsbestämning | |||
| Vid rörteknik | Varje laboration | Positiv kontroll: Testerytrocyt som har antigenet och det antitetiska antigenet. Negativ kontroll: Testerytrocyt som saknar antigenet | |
| När reagens tillsätts i t.ex. mikrokolonn | Enligt leverantörens anvisning, och dokumenterad lokal rutin | Minst enligt tillverkarens rekommendationer, och dokumenterad lokal rutin | |
| Reagens tillsatta av tillverkaren | Enligt leverantörens anvisning, och dokumenterad lokal rutin | Minst enligt tillverkarens rekommendationer, och dokumenterad lokal rutin | |
| Titerbestämning | |||
| Kontroll vid titerbestämning | Prov med känd titer analyseras parallellt vid varje laboration eller enligt lokal dokumenterad rutin | Enligt tillverkarens rekommendationer. Metodkontroll minst 1g/vecka | |
| DAT och IAT | |||
| Kontroll vid DAT mikrokolonn | Vid positiv reaktion: Som negativ kontroll analyseras autologa erytrocyter mot aktuellt diluent (kontrollbrunn) | Vid positiv reaktion: Som negativ kontroll analyseras autologa erytrocyter mot aktuellt diluent (kontrollbrunn) | |
| Kontroll vid IAT och DAT med rörteknik | Varje laboration | Ej tillämpligt | Till rör med negativ reaktion sätts sensibiliserade kontrollerytrocyter |
| Förenlighetsprövning | |||
| Metodkontroll förenlighetsprövning (A, B, ev. D, och screeningsceller) | Enligt lokala rutiner. | Vid uppstart av instrument och vid byte av reagens. | En känd A RhD neg/pos och en känd B RhD neg/pos ska användas Antikroppsspecificiteter bör väljas så att varje screeningscell ger förväntat positivt och negativt resultat |
| Typ av kontroll | Frekvens: Manuell metod | Frekvens: Automatiserad metod | Kommentar |
| Ankomstkontroll av reagens från tillverkare, ny batch och ny leverans | Vid ankomst | Vid ankomst | En kontroll bestående av DNA med känd genotyp, ska alltid analyseras vid ibruktagande efter ankomst av reagens och vid byte av lotnummer. |
| Interna kontroller: Genomisk blodgruppstypning på cellulärt DNA | |||
|
|||
| Interna kontroller: Fetal RHD-bestämning på cellfritt DNA | |||
|
|||
Vid in-house metoder bör följande kontroller inkluderas:
|
|||
| Externa kontroller | |||
| Ett program för externa kvalitetskontroller bör om möjligt följas med syfte att säkerställa metodöverensstämmelse mellan flera laboratorier. | |||
| ++++ |
I mikrokolonnteknik: Alla erytrocyter ligger överst i kolonnen. I rörteknik: Ett enda agglutinat. I fast fas: Alla erytrocyter kläder hela brunnen i ett jämt lager. |
| +++ |
I mikrokolonnteknik: De flesta erytrocyterna ligger överst i kolonnen. I rörteknik: Flera stora agglutinat. I fast fas: De allra flesta erytrocyterna kläder brunnens yta, några enstaka kan ligga mitt i brunnens botten. |
| ++ |
I mikrokolonnteknik: Erytrocyter spridda i kolonnen. I rörteknik: Medelstora agglutinat och en del fria erytrocyter. I fast fas: Övervägande delen av erytrocyterna kläder brunnens yta, men en mindre del ligger mitt i brunnens botten. |
| + |
I mikrokolonnteknik: Huvudparten av erytrocyterna ligger i nedre tredjedelen av kolonnen. I rörteknik: Ett flertal små agglutinat och många fria erytrocyter. I fast fas: En knapp av erytrocyter framträder tydligt mitt i brunnens botten, men en del kläder brunnens yta. |
| (+) |
I mikrokolonnteknik: Huvudparten av erytrocyterna ligger i kolonnens botten, med ett fåtal agglutinat som ligger en bit upp i kolonnen. I rörteknik: Huvudparten av erytrocyterna är fria med få små agglutinat som oftast bekräftas under mikroskop. |
| - |
I mikrokolonnteknik: Alla erytrocyter ligger i kolonnens botten. I rörteknik: Alla erytrocyter fria i suspensionsmediet. I fast fas: Alla erytrocyter ligger i en knapp mitt i brunnens botten. |
| Grad | Beskrivning | Bild |
| ++++ | Ett enda agglutinat |  |
| +++ | Flera stora agglutinat |  |
| ++ | Medelstora agglutinat och en del fria erytrocyter |  |
| + | Ett flertal små agglutinat och många fria erytrocyter |  |
| - | Alla erytrocyter fria i suspensionsmediet |  |
