Ny – Handbok för blodverksamhet

wdt_ID	Nummer	Frågor i hälsodeklarationen	Följdfrågor vid JA-svar i EHD (undantag finns)	Uppföljningsfrågor vid intervju
1	1	Har du idag läst Blodcentralens information om när man inte ska ge blod?		NEJ: Ge informationen Viktigt att veta vid blodgivning till personen att läsa. JA: Tycker du att informationen var tillräcklig? Undrar du över något? Vad tycker du är oklart? BÅDA: Försök kontrollera om blodgivaren har förstått. Den som inte förstår information om blodsmitta får inte godkännas för blodgivning enligt Socialstyrelsens föreskrift.
2	2	Har du tidigare givit blod, plasma, trombocyter eller tidigare anmält dig till blodgivning?	När gav du blod, plasma eller trombocyter tidigare? Vilken region?	Var det blod, plasma eller trombocyter? Hände det något speciellt som gjorde att du slutade? Har du någon gång uppmanats att inte ge blod?
3	3	Väger du över 50 kg?		NEJ: Förklara att eftersom alla ger lika mycket blod vid blodgivning, så blir det relativt sett en större blodförlust för personer med låg vikt.
4	4	Går du på läkarkontroller eller är du sjukskriven?	För vad går du på kontroller eller är du sjukskriven?	Ytterligare återbesök eller kontroller? Hur länge är du sjukskriven?
5	5	Har du, eller har du haft: - oregelbunden hjärtrytm - hjärtsjukdom - kärlkramp - hjärtinfarkt - hjärtsvikt - stroke - högt blodtryck som krävt behandling?		Fråga vilken sjukdom, när, var och hur den behandlades.
6	6	Har du, eller har du haft: - cancer - ämnesomsättnings- sjukdom - diabetes - reumatoid artrit - epilepsi - sjukdom i nervsystemet eller hjärnan?		Fråga vilken sjukdom, när, var och hur den behandlades.
7	7	Har du, eller har du haft någon blodsjukdom eller blödningsrubbning?		Fråga vilken sjukdom, när, var och hur den behandlades.
8	8	Har du, eller har du haft någon allvarlig sjukdom i: - mage-tarm - njurar - urinvägar - underliv?		Fråga vilken sjukdom, när, var och hur den behandlades.
9	9	Har du eller någon i din familj haft Creutzfeldt-Jakobs sjukdom? (en mycket ovanlig demenssjukdom)	Är det dina barn, syskon, föräldrar eller far/morföräldrar som haft Creutzfeldt-Jakobs sjukdom?	Fråga om sjukdomen hittats hos nära släkting (föräldrar-barn-syskon, far/morföräldrar). Förklara reglerna enligt sjukdomslistan. Om givaren inte vet vad det är för sjukdom, översätt till ett ”NEJ”-svar på frågan.
10	10	Har du, eller har du haft allvarlig infektionssjukdom, t.ex. - hepatit (gulsot) - syfilis - tuberkulos - reumatisk feber - HTLV-infektion - benröta (osteit)?		Vilken sjukdom? Om hepatit, vilken typ av hepatit?
11	11	Har du infektion med HIV eller misstänker du att du kan vara smittad med HIV (aids-virus)?		Förklara blodcentralens regler: smittad med HIV får inte ge blod, trombocyter eller plasma.
12	12	Har du, eller har du haft, malaria eller annan tropisk sjukdom?	Vilken infektion har du haft, malaria eller annan tropisk sjukdom? När blev du frisk?	Vilken tropisk sjukdom? Informera om gällande regler.
13	13	för män: Har du utretts eller behandlats för förstorad prostata eller prostatasjukdom?	Vilken prostata-sjukdom? Vilken behandling fick du?	Godartad eller elakartad sjukdom? Vilken behandling fick du? Läkemedel senaste 6 mån?
14	14	Har du under de senaste 6 månaderna vårdats på sjukhus, undersökts, opererats eller på annat sätt varit i kontakt med sjukvården?	För vad har du de senaste 6 månaderna varit i kontakt med sjukvård?	Fråga om orsak: olycka eller vilken sjukdom? Vad har behandlats? Varför? När? Var? Läkemedel? Återbesök?
15	15	Har du fått blodtransfusion eller genomgått transplantation?	Var det blodtransfusion eller transplantation? När hände det? I vilket land?	Varför? Förklara blodcentralens regler. Blodtransfusion i Storbritannien - plasma får ej gå till läkemedelstillverkning. Blodtransfusion i Syd- och Mellanamerika - tänk på Chagasrisken. Blodtransfusion i malariaområde?
16	16	Har du fått akupunktur de senaste 6 månaderna?	Varför fick du akupunktur? När utfördes den senaste akupunkturen?	Varför fick du akupunktur? Utfördes akupunkturen inom sjukvården?
17	17	Har du vaccinerats de senaste 4 veckorna?	Mot vad vaccinerades du? När fick du vaccinationen?	Fråga särskilt efter hepatit B-vaccination som kan störa testerna. Hepatit- eller rabiesvaccin: Varför vaccinerades du? Har du varit utsatt för smitta?
18	18	Använder du receptbelagda läkemedel, receptfria läkemedel eller värktabletter?	Varför har du använt läkemedel? Vilka läkemedel?	Ja: planeras uppföljning av läkemedelsanvändning? Något receptfritt preparat under de senaste 2 veckorna? Varför har du använt värktabletter? För relevanta läkemedel enligt läkemedelslistan: Har du senaste 4 veckorna ändrat dos?
19	19	Har du de senaste 3 åren använt receptbelagt läkemedel för behandling av: - akne - håravfall - hudtumör - psoriasis?	För vad fick du behandling: akne, håravfall, hudtumör eller psoriasis? Vilket läkemedel fick du? Tabletter eller kräm/salva? När avslutades behandlingen?	Kontrollera i sjukdomslistan och läkemedelslistan vilket uppehåll som gäller. Hudtumör: godartad eller elakartad?
20	20	Har du behandlats med tillväxthormon?	När fick du behandling med tillväxthormon?	Om behandlingen gavs efter 1986 - fråga i vilket land.
21	21	Har du någonsin utanför hälso- och sjukvården injicerat (sprutat in): - narkotika - anabola steroider - hormoner - annat preparat?		Vilket preparat? Fråga om det var behandling eller egen användning utanför sjukvården.
22	22	Har du de senaste 2 veckorna använt droger? (hasch, kokain, GHB, marijuana, rökheroin, khat, metamfetamin, ecstasy eller annan drog)	När använde du droger senast?	Har du någonsin injicerat droger? Uppehåll 2 veckor efter användning av narkotikaklassade droger som röks, sväljs eller intas via slemhinnor.
23	23	Har du de senaste 6 månaderna blivit - tatuerad - piercad, t.ex. tagit hål i örat - kosmetiskt behandlad med nålar genom huden - fått injektion av kosmetiskt preparat?	När var senaste gången du tatuerades, piercades eller fick kosmetisk behandling med nålar genom huden?	Utfördes behandlingen inom hälso-sjukvård, på en godkänd klinik för estetisk kirurgi, på en salong eller i hemmet? Utanför Norden?
24	24	Har du bott mer än 5 år utanför Europa? (Exempelvis om du är född i ett land utanför Europa.)	Vilket land utanför Europa har du bott i?	Område med malaria eller Chagas sjukdom?
25	25	Har du vistats sammanlagt mer än 6 månader i Storbritannien åren 1980–1996?		JA: Plasma får ej levereras till läkemedelstillverkning men det påverkar inte givning till patienter.
26	26	Har du de senaste 6 månaderna rest utanför Norden? (Till Norden räknas Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, Färöarna, Grönland och Åland.)	Vilket resmål utanför Norden har du besökt? När kom du hem från resan?	Tropiskt område? Malariaområde? Var du frisk under och efter resan? När reste du ifrån malariaområde/tropiskt område? Kontrollera om givaren besökt område med pågående smittspridning till människa av zikavirus, West Nile-virus eller chikungunyavirus.
27	27	Har du haft feber utan förklaring vid besök i tropiskt område eller inom 6 månader efteråt?		Fråga när, var och hur febern behandlades. Finns annan förklaring till febern, t.ex. annan infektion inom familjen?
28	28	Har du de senaste 3 månaderna haft sexuellt umgänge med ny partner? Eftersom tester inte kan upptäcka virussmitta när en person är nysmittad, behöver vi fråga dig om sexuella smittvägar.	När var första gången? (Ny sexualpartner ger minst 3 månaders uppehåll för blodgivning.)	Kan du eller din partner ha varit utsatt för risk för smitta enligt blodcentralens information? Informera om att längre uppehåll kan gälla för vissa grupper, och fråga om det kan vara aktuellt.
29	29	Har du eller vet du att din partner de senaste 6 månaderna haft sexuellt umgänge med: - person med känd infektion med hepatit, syfilis, HTLV eller HIV? eller - person som du vet har injicerat narkotika eller dopingmedel? Eftersom tester inte kan upptäcka virussmitta när en person är nysmittad, behöver vi fråga dig om sexuella smittvägar.		Enligt Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets regler gäller 6 månaders uppehåll efter senaste sexuella kontakten innan blodgivning.
30	30	Har du betalat eller fått betalt för sexuellt umgänge de senaste 6 månaderna? Eftersom tester inte kan upptäcka virussmitta när en person är nysmittad, behöver vi fråga dig om sexuella smittvägar.		Enligt Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets regler gäller 6 månaders uppehåll efter senaste sexuella kontakten innan blodgivning.
31	31	för män: Har du haft sexuellt umgänge med en annan man de senaste 6 månaderna? Eftersom tester inte kan upptäcka virussmitta när en person är nysmittad, behöver vi fråga dig om sexuella smittvägar.		Gäller både oralt och analt sexuellt umgänge, oavsett om skydd har använts. Enligt Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets regler gäller 6 månaders uppehåll efter senaste sexuella kontakten innan blodgivning.
32	32	för kvinnor: Har du de senaste 6 månaderna haft sexuellt umgänge med en man som du vet har haft sexuellt umgänge med annan man? Eftersom tester inte kan upptäcka virussmitta när en person är nysmittad, behöver vi fråga dig om sexuella smittvägar.		Gäller vaginalt, oralt eller analt sex, även om kondom eller annat skydd har använts. Enligt Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets regler gäller 6 månaders uppehåll efter senaste sexuella kontakten innan blodgivning.
33	33	för kvinnor: Är du gravid eller har du varit gravid senaste året?		Förklara reglerna för uppehåll efter graviditet.
34	34	för kvinnor: Försöker du bli gravid?		Förklara att det är olämpligt med blodgivning strax innan och under graviditet då kvinnan och barnet behöver järnet själva.
35	35	Känner du dig frisk?		NEJ: På vilket sätt känner du dig inte frisk? Diskutera med givaren om annan lämplig tid för givning.