Tabell 4: Kontrollrutiner immunhematologi

Typ av kontroll	Frekvens: Manuell metod	Frekvens: Automatiserad metod	Kommentar
Ankomstkontroll av reagens från tillverkare, ny batch och ny leverans	Vid ankomst	Vid ankomst	Relevant kontroll skall utföras vid ankomst. Reagens för typning av ABO och RhD: kända A, B, AB, RhD pos/neg skall användas. Övriga reagens: Positiv kontroll: testerytrocyt som har antigenet och det antitetiska antigenet. Negativ kontroll: testerytrocyt som saknar antigenet
Beredningskontroll: egna testerytrocyter	Vid beredning	Vid beredning	Förväxlingskontroll, suspensionsstyrka (EVF)
Stabilitetskontroll: egna testerytrocyter	Minst en gång per vecka	Minst en gång per vecka	Positiv kontroll: ”Svag” antikropp som ger maximalt ++ reaktioner. Anti-Fy^a rekommenderas.
Blodgruppering och antikroppsscreening
Metodkontroll blodgruppering	Vid manuell gruppering i serie ska metodkontroll inkluderas i varje serie.	Minst vid uppstart av instrument och alltid vid byte av reagens.	En känd A RhD neg/pos och en känd B RhD neg/pos ska användas
Metodkontroll antikroppsscreening	Positiv kontroll minst en gång/dag Negativ kontroll behöver ej utföras	Positiv kontroll minst vid uppstart av instrument och vid byte av testerytrocyter Negativ kontroll behöver ej utföras	Antikroppsspecificiteter bör väljas så att varje screeningscell ger förväntat positivt och negativt resultat
Antikroppsidentifiering
IAT-LISS	Enligt lokala rutiner	Metodkontroll minst 1 g/vecka
IAT-PEG	Varje laboration eller enligt lokal dokumenterad rutin	Ej tillämpligt	Positiv kontroll som kräver PEG för att visa förstärkt reaktivitet
Med enzymteknik	Varje laboration eller enligt lokal dokumenterad rutin	Ej tillämpligt	Positiv kontroll som kräver enzym för att visa förstärkt reaktivitet
Kontroll med autologa erytrocyter	Vid genomgående positiva reaktioner i aktuell metod	Vid genomgående positiva reaktioner i automatiserad antikroppsidentifiering	Plasma och autologa erytrocyter testas med samma metod som gett genomgående positiva reaktioner
Fenotypsbestämning
Vid rörteknik	Varje laboration		Positiv kontroll: Testerytrocyt som har antigenet och det antitetiska antigenet. Negativ kontroll: Testerytrocyt som saknar antigenet
När reagens tillsätts i t.ex. mikrokolonn	Enligt leverantörens anvisning, och dokumenterad lokal rutin	Minst enligt tillverkarens rekommendationer, och dokumenterad lokal rutin
Reagens tillsatta av tillverkaren	Enligt leverantörens anvisning, och dokumenterad lokal rutin	Minst enligt tillverkarens rekommendationer, och dokumenterad lokal rutin
Titerbestämning
Kontroll vid titerbestämning	Prov med känd titer analyseras parallellt vid varje laboration eller enligt lokal dokumenterad rutin	Enligt tillverkarens rekommendationer. Metodkontroll minst 1g/vecka
DAT och IAT
Kontroll vid DAT mikrokolonn	Vid positiv reaktion: Som negativ kontroll analyseras autologa erytrocyter mot aktuellt diluent (kontrollbrunn)	Vid positiv reaktion: Som negativ kontroll analyseras autologa erytrocyter mot aktuellt diluent (kontrollbrunn)
Kontroll vid IAT och DAT med rörteknik	Varje laboration	Ej tillämpligt	Till rör med negativ reaktion sätts sensibiliserade kontrollerytrocyter
Förenlighetsprövning
Metodkontroll förenlighetsprövning (A, B, ev. D, och screeningsceller)	Enligt lokala rutiner.	Vid uppstart av instrument och vid byte av reagens.	En känd A RhD neg/pos och en känd B RhD neg/pos ska användas Antikroppsspecificiteter bör väljas så att varje screeningscell ger förväntat positivt och negativt resultat